Så kom dagen jag har fruktat.

Tisdagen 15 februari 2011 fick min älskade Lotus (SE VCH Gazolin Marsipan) somna in för alltid.

Mitt hjärta, min hjälte, mitt allt kommer alltid finnas i mitt minne med stor kärlek. Denna lilla blårandiga gubbe som fångade mitt hjärta på bild redan som 5 veckors valp ! Just nu finns inga ord som ens kan beskriva sorgen han efterlämnat hos familjen och hos mig. En ambassadör har han varit i sitt liv och många är de som blivit omvända till att bli whippet entusiaster efter att mött Lotus. Tomt, är väl det närmaste jag kan komma hur det är här hemma just nu, ingen blårandig liten gubbe som ligger i mitt knäveck under täcket, ingen blårandig gubbe som skällpratar, duttar, snarkar längre, saknaden är oändlig.

Samtidigt är jag så ofantligt glad att han har funnits i nästan tio år i mitt liv, denna hund som varit det snällaste, gladaste, modigaste, roligaste, påhittigaste, bestämdaste, envisaste... superlativen räcker inte till när det gäller Lotus, han har helt enkelt bara varit bäst !! Jag lovade mig själv att försöka skriva utan att gråta men det går bara inte... det gör ont och jag saknar honom så mycket....

Jag har mängder med anektdoter efter hans upptåg, men nu är sorgen så stor, ny och överväldigande att jag inte orkar tänka på detta ännu, men jag vet att när sorgen går tillbaka så kommer minnena fram starkare än någonsin och minnen är något jag har kvar efter denna otroliga blårandiga hund.

Lotus, jag älskar dig nu och för alltid, mattes pojke, mattes kung, mattes blårandige gubbe !! Tack för de åren vi fick tillsammans, tack för dina barn och tack för dina barnbarn ! Jag ska försöka förvalta detta ditt arv väl.

Farväl min tappra vän, jag vet att vi kommer att träffas igen ! Lek nu med Zingo, Frick, Duffe, Mulle & Viper dina bästa vänner. Nu mår du inte dåligt längre.

Älskar dig mest, nu och för alltid !

Kram din matte Reneé

Min allra mest älskade bild på Lotus, Boogie & Maggie Mae i generationsklass vingåker:

Lotus:

Bästa blårandiga Lotus som finns !!