Igår lördag var vi på viltspårskurs. Det är jag och Maggie Mae som går den, det är nu femte hunden jag kursar med och det är lika roligt som första gången som var med Lotus. Visst kan man det här med grunderna och spårläggandet men samtidigt är det så roligt att få träffa nya vänner som man pratar och fikar tillsammans med när man väntar på att spåren skall lägga sig.

Förra gången fick Maggie Mae gå tre vinklar och gjorde ett bra jobb. I spårbörjan när jag visade henne vart hon biten i nosen av en stor argsint myra, när hon skakat på sig och försökte igen vart hon biten igen !?! Då funderade jag på om hon skulle vilja spåra eftersom blodet gjorde lite ont men inte en reaktion. Hon stoppade resolut ner nosen och började spåra. I början var det lite hit å dit men efter andra vinkeln förstod hon verkligen vad som förväntades av henne. Jag ser otroligt mycket Lotus i henne när hon jobbar. Det syns verkligen vem som är farfar till henne =))

Så var det då dags för andra kurstillfället, den här gången utan löp! Hon var på redan hemma när jag tog fram selen, tänk vad de lär sig fort. Ville verkligen med och såg till att jag inte skulle glömma henne. Jag tog också med mig grabbarna och Polka. Det är alltid bra att miljöträna valpar så hon får hänga med nästan överallt. Vi la spåren och satte oss för att fika en stund.

Så här ser det ut när nästan alla är samlade:

Det är en blandad grupp med min Maggie (Whippet) en chinese crested, en flat, en curly, en OES & en tibbe terrier (tror inte jag glömt någon nu) Det är så roligt när det är olika raser som är med. Att gå bakom gör att man lär sig massor hur de arbetar i spåret. Jag är ju mest van vid Whippet & Curly eftersom det är de raserna jag har.

Så hade då spåret legat klart och det var dax att dra igång. Maggie gick bestämt med mig och var taggad, det känns underbart !! Vi stannade innan spårbörjan för att sela på och jag såg att Maggie redan där läste (nosade) av starten. Så när vi kom dit stoppade hon ner näsan och gick resolut vidare. I början gjorde hon några slag men gick hela tiden tillbaka till spårkärnan. Hon fick vad jag trodde var ett tappt, men hon hade full koll på läget och fortsatte. De fyra vinklarna gick galant och hon gick förbi klöven, tvärnitade vände tillbaka och markerade den ordentligt. Än vill hon inte direkt ta den men den här gången bar hon den ett par ggr tillbaka. Förra gången ville hon inte ha den i munnen så det är en jättestor förändring till det positiva. Hon är så duktig och inte gammal heller. Får ju inte glömma att hon bara är 10 månader, min lilla prinsessa !!

Sen fick jag gå ett spår med Mandor där en av kursarnas hundar inte gick hela vägen och klöven behövde hämtas in igen. Hade ingen sele med mig men fick låna Gunillas spårhalsband (det har aldrig Mandor spårat i) men säker som en gråsten så förstod han direkt, satte sig vid spårbörjan och väntade på att få arbetskommandot: spåra! han har ett otroligt härligt tempo när han jobbar. Det går undan men absolut inte fort så man får småspringa efter honom eller bromsa honom. Han klarade spåret hur bra som helst. Nu var det iof bara ett anlagsprov och han är ju champion och har gått ett X antal spår efter det. När vi kom fram till det stället där den tidigare hunden stannat så gjorde Mandor en ringning, stannade till och tittade på mig som om.. hörre det är ju inte klart , stoppade ner nosen och gick direkt på fortsättningen av spåret och gick utan problem till spårslutet och tog klöven direkt i munnen. Min duktiga kille !! När vi kom tillbaka fick jag reda på att de hade lagt kyckling runt den extra klöven de tagit med för att få hunden intresserad. Det var här Mandor gjorde sin enda ringning och sen fortsatte. Goa goa nallebjörnen min va han är duktig! (och jag skrytig)

Tyvärr fick jag inga bilder på Maggie Mae för när jag tog fram kameran ansåg hon att hon var klar och ville inte ta klöven i munnen igen ! Min lilla ensvisa blåunge vad jag älskar henne !! =D

Däremot fick jag några foton på Polka som gärna tog sig en tugga eller två av klöven, slickade glatt i sig av blodet på flaskorna vi använder när vi lägger spåren. Det här var ju skitkul tyckte hon. Sen var hon och fjäskade för alla när vi satt och efterpratade om hur hundarna gått. Social är nog bara förnamnet när det gäller henne. Alla mina hundar är sociala och älskar människor. Det känns oerhört skönt!!

Här är några bilder på Polka från första mötet med en råddjursklöv:

Åh.. vad är detta för något:

Luktar gottgott!!:

En smakbit kanske jag kan ta mig:

Rena festen!:

Råddjursklöv var något väldans gott tycker Polka:

Man blir väldigt trött av att få vara med på kurs och då är Boogie trygg att sova bredvid:

Det får vara allt för idag !

/Reneé